I dag åkte långbyxorna på.Det var ett tag sedan,snart är det dags att hänga undan alla sommarklänningar och drömma sig bort till nästa sommar.

Vi hade en lång dag på jobbet.Eleverna på ungdomsgymnasiet i årskurs ett började i dag,jag minns min första skoldag på gymnasiet.

ST: Görans gymnasie i Fridhemsplan.Jag kände ingen,hade lite blandade känslor för att komma ensam till en skola.Men med det bagaget jag hade med mig från en tidigare skola så tyckte jag ändå det var skönt,här visste ingen hur mobbad jag varit.

Hur rädd jag var i min tidigare skol.Vilka omvägar jag gått för att slippa möta dessa elaka människor.Det blev som en revansch för mig,ja ny start helt enkelt.

Att vara ett mobb-offer innebar många lögner hemma.

Hur har skolan varit frågade min mamma ?

Bra svarade jag och åkte i väg till stallet.Där jag hade många fina vänner,där kände mig omtyckt för den person jag var.Kände mig trygg i stallet med både hästar och vänner.

Ibland berättade jag för min mamma hur det var,men då ringde hon hem till dessa mobbares föräldrar och då blev det bara värre för mig.Där av mina lögner om en bra dag i skolan.

Ingen ska behöva bli utsatt för mobbning eller kränkning.Varken på förskola/skola eller arbetsplats.

Det är så viktigt att vi behandlar varandra med respekt och värdighet.

Jag hoppas ingen av dessa nya ungdomar känner rädsla eller skräck av att komma till vår skola.

Camilla och jag åkte in till söder efter jobbet.Åt middag på Ming Garden,men jag blev besviken,tyckte inte det var värt priset.

Mätta men inte belåtna gick vi vidare till bion vi skulle se- Hur många kramar finns det i världen ?

En rar film,men lite för mycket av Per och lite för lite av Huddik gänget.Jag är en STOR älskare av Per, men tyckte ändå att han tog lite för mycket plats i filmen.

Fyll ditt hjärta med det du brinner för och låt det sedan svämma över din omgivning

Kram

Carina