Det har blivit lite fixande denna helg här hemma.Skönt att få lite ordning och reda på saker och ting.Ni vet var sak på sin plats,och det börjar vi få nu.

Gabriellas rum gapar tomt,en säng som ska slängas står där inne och några sopsäckar som också ska gå samma väg.

Vill riva två väggar i detta rum,men vi vet inte riktigt om det går,vill ju inte gärna få ner taket.Kent har en vän som är snickare,och han får komma hit och vägleda oss.

Tänk att vi inte har några barn som bor hemma längre.Det måste ju betyda att vi börjar bli lite till åren   Ja i alla fall Kent för han blir ju 50 år i år.Själv har jag tre år kvar,men det går undan,snart är jag i kapp honom.

Tycker det är rätt tjusigt att åldras,har inga som helst problem med det och har än så länge aldrig haft någon ålders kris.Man får se det som att man går omkring som ett årgångsvin,man blir bara bättre och bättre med åren.

Allt som oftast går jag själv på mina PW rundor.Samma runda varje gång,ibland byter jag bara håll.

Men så idag fick jag för mig att testa nya vägar.Och det var riktigt trevligt.I och för sig nästan bara skog,men det är ju så när man bor som vi gör.Antingen får jag gå efter vägen,där dom ska köra 70 km/tim men kör minst 90 km/tim fastän man går på sidan om vägen.Då föredrar jag att gå dessa grusvägar i skogen och stöta på de vilda djuren.Se vart vildsvinen bökat och möta en och annan hästtjej efter vägen.Älskar att bo i skogen,slippa möta människor som inte kan hantera sina hundar,mopedåkande ungdomar och cyklande barn.

PW rundan i dag blev på 8,7 km,skönt för både mig och mina taxflickor.

I går höll jag på att svälja tungan då min granne,han som inte gillar oss för att vi har hundar,hälsade på mig. Självklart sa jag hej tillbaka,men jag tror aldrig vi kommer längre än så.

Ni bara måste baka detta underbart goda vitlöksbröd.

Receptet hittar du här >>>

Till detta bröd hade jag lagat en krämig kycklingsoppa

Receptet hittar du här >>>

Det finns dom som inte förstår sig på mig och min viktproblematik.(även om de bara vill skoja med mig)

Men jag vill inget hellre än att trivas med mig själv och min kropp.Att ständigt leva med en kamp av att inte gå upp allför mycket i vikt är tufft.Men har man fel på ämnesomsättningen är detta en livslång kamp.

Jag har inte strypt min magsäck eller gjort en by past operation och tänker inte göra det heller.

Därför blir den ända utvägen bantning i olika former och nivåer.

Har testat viktväktarna,itrim,5-2 dieten och nu senast C9.

Visst skulle jag kunna leva med denna tratt runt halsen men tycker att ett mål mat om dagen ska jag väl ändå få unna mig.Nu har jag dragit ner på fikabröd,godis,efterrätt och chips.Försöker att gå mina PW rundor så ofta jag kan.

Så ni som tröttnat på mig och mitt bantande,ta bort mig som vän på FB och sluta läs min blogg för jag har bantat sedan tonåren och kommer även att fortsätta tills jag dör.

Önskade att jag vore så lyckligt lottad att jag kunde äta allt utan att gå upp ett gram.

Kram

/Carina