Mitt hem är min borg.Där ska jag  känna mig trygg,finna lugn och känna ro.

För lite mer än fem månader sedan förstördes denna känsla.Några människor raserade mitt liv.Ja så illa är det,en fruktansvärd känsla.

Det kändes inte bättre då man fick höra av några man känner att dom kommer tillbaka om några månader igen.Men här finns inget att hämta,allt är borta,minnen,vårt liv,allt av värde...

I natt gjorde dom det,dom kom tillbaka !!!

Men som tur var bara i min dröm,en fruktansvärd dröm,som för mig var så verklig att jag knappt visste om det var sant då jag vaknade.

Att ha objudna människor som rotar runt i ens hem och stjäl ens saker är så kränkande.Dom stal allt,materiella ting och mitt hem,min trygghet,min borg.

Jag försöker att tänka positivt,glömma det som hänt och blicka framåt.Men det är fruktansvärt svårt.

Så fort jag ser en vit skåpbil,får jag ont i magen.Mardrömmen i natt blev inte direkt bättre.

Fy fan för brottslingar som inte kan skilja på ditt och mitt.Att bryta sig in  ett annat hem,förstöra en trygghet,det är så förnedrande att jag blir både ledsen och arg på samma gång.

I dag är en sådan dag då man behöver en kram,gråta en skvätt och få höra att dom kommer inte tillbaka.Som ett litet barn skulle jag behöva krypa upp i en stor varm trygg famn.

Det är tur att jag har hundarna att ta mina PW rundor med och skingra tankarna.

Blev en sväng även med kameran.

Rätt häftigt att man kan komma så nära månen tycker jag.

Där skulle man bo,för där finns nog inga onda människor.

Kram

Carina