Det är ca 10 månader sedan jag bloggade.Hade inte trott att det skulle dröja så länge innan jag kom tillbaka till bloggen,men nu kände jag mig redo igen.

Redo att ta tag i mig själv igen.

Att fylla 50 år var riktigt trevligt,hade familjen och några vänner hos mig den dagen.Bjöd på buffé och tårta.Fick fina presenter och dagen den 10 januari blev mycket lyckad.

Jag har aldrig haft ålders fobi,skäms inte över min ålder och tycker inte att det är jobbigt att bli ett år längre.

Det jag däremot tycker är jobbigt det är när kroppen lever sitt liv och inte alls är sig lik längre och förändringen går skrämmande fort.

Har haft väldiga problem med ryggen senaste året vilket resulterar i att jag rör mindre på mig och då smyger kilona på.Vilket stör mig extremt mycket.Känner mig inte fin längre och kläderna sitter inte bra.

Jag har gått hos sjukgymnast och kiropraktor för att bli av med min smärta.

Nu har jag bestämt mig för att komma i gång med träningen på allvar.Måste stärka min rygg och mage.Förhoppningsvis blir jag även av med några extra kilon.

Har även beslutat mig för att prova en diet i 6 veckor med start 26 augusti.Det är en onlinekurs som jag hittat hos Ulrikas kickstart.

Med hjälp av ett effektivt kostschema behöver jag inte tänka själv,får en färdig planerad kostschema för 6 veckor,alla recept jag behöver och inköpslista.

Ska bli så roligt att komma i gång med detta,är så inspirerad.

Träningen kommer att bli på MEDFIT två dagar i veckan,blir det fler dagar ser jag det som en bonus.Vill inte sätta för höga mål.

Uppdateringen av hur det går kommer jag att skriva i bloggen.Min önskan är att bli av med ryggsmärtan och bli av med 8 kg.

Jag vill må bra och känna mig fin igen.Så nu snart kör jag i gång,ska bli så skönt.

Kram

Carina

Det är snart två månader sedan jag skrev sist.

Mycket har hänt sedan sist och denna höst har nog varit en av dom jobbigaste jag upplevt.Men jag har kämpat på både i motvind och i orkan.

Nu hoppas jag att vindarna vänder,nu måste det bli bättre.

I början av oktober tog vi ett mycket tungt men viktigt beslut,att låta våran fina Jasny somna in.Hon drabbades av juvertumör som växte snabbt och tillslut sprack.

Vi saknar henne otroligt mycket och ingen kan ersätta denna fina hund.I början av sommaren kontaktade jag olika uppfödare av Slovensky kopov,för vi visste att snart måste vi skaffa en till.Men vi trodde att Jasny skulle kunna jaga en sista höst med oss och även vara med att fostra en ny valp.Tyvärr hade vi fel.

Jag var i kontakt med tre olika uppfödare,den ena tiken gick tom,den andra fick för få tikar och den tredje hade en tik som kunde flytta till oss 11 veckor gammal.

Sansa heter hon och vi hoppas på att få mycket roligt tillsammans.

Att förlora två hundar på bara några månader är känslomässigt väldigt tungt,en stor saknad.Huset känns nästan tomt att "bara" ha fyra hundar.

Nu är det fem hundar igen och jag önskar även att jag kan behålla en taxvalp.

Två resor som aldrig blev av...

I september skulle jag resa ner till Smögen,äta en massa skaldjur och fota var tanken med resan.Men tyvärr blev resan inställd och tur var väl det,för denna helg stormade det som värst där nere.

Tror ibland att det finns någon mening med allt.

I går skulle jag resa till London,en resa som bokades av Gabriella den 6 juni.Men även den blev inställd för min del.

Gabriella kom iväg,men inte jag.

Varför då ? Jo Rea fick valpar för en vecka sedan

och blev extremt dålig imagen,men pigg och vid gott mod.

Jag kokade torsk och ris samt köpte specialfoder från veterinären och gav canikur.Men det gick inte över,var i kontakt med veterinären vid tre tillfällen som sa, så länge inte allmäntillståndet är påvärkad så sköt henne hemma.Vilket jag också gjort,ut och bajsa varannan timme,dag som natt,små portioner mat och så vidare.

I söndags morse beslöt vi oss för att jag fick stanna hemma och boka om resan till Kent.

Gissa vad som händer ? Reas mage blev bra i måndagsmorse,alltså samma dag som vi skulle ha åkt till London,dagen efter att vi bokade om resan.Är det inte märkligt ? Jag tror att Rea ville ha mig hemma.

Gabriella och Kent verkar ha det toppen i London och jag börjar nu inse att jag ska nog inte ut och resa utan "bara vara hemma i fortsättningen",så slipper jag bli ledsen över inställda resor.

Hur går det med träningen ?

Inte alls,kilona börjar smyga sig på och jag bara avskyr detta.Men kommer inte iväg för att träna efter jobbet,och att gå mina rundor i mörkret är inte min grej,är ju lite mörkrädd.

Jag som äntligen började känna mig fin efter alla sommarpromenader/pwrundor.Nu är det ett minne blott och det är så trist när man har så lätt att gå upp i vikt.Men har man som jag,fel på ämnesomsättningen så är det inte mycket att göra än att motionera mer än vad man äter.

Jag tycker att jag äter bra mat,lagom stor portion och sparsamt med sötsaker.Jag vill ju kunna njuta av livet,inte bara knapra morötter och dricka vatten.

Åh vad jag önskade att jag någongång skulle kunna trivas med mig själv och sluta tänka på hur jag ser ut.Trivas i min egna kropp helt enkelt.Hur svårt ska det vara?

Det finns dom som har det betydligt värre,dom som är obotligt sjuka och sängliggande.All heder till dom och deras kamp för livet.

Har en kropp som börjar strejka och gör ont,men det är långt i från vad andra människor har.Jag får vara glad över att jag är någorlunda frisk och hänger med så gott jag kan.

Kram

Carina

I måndags var jag så frussen när jag kom hem efter jobbet så det fick bli höstens ( ja för mig är det höst nu) första bastubad.Så skönt att kunna basta hemma,vardagslyx för mig.

Tanken denna vecka var att "prova på" lite träning som arrangeras av Tullinge gummix. Denna vecka fick man prova på gratis och det är ju alltid bra innan man binder upp sig.

Det som är bra med Tullinge gymmix är att man kan betala terminskort.Tycker inte om att binda upp mig på ett år som vissa ställen har eftersom jag vet att min träningsmotivation minskat med ålder,ja jag skyller på den faktiskt.Men jag tog mig ju i kragen denna sommar med mina PW rundor vilket vanr underbart skönt,dels att komma ut och att ha minskat lite i omfång.

Tyvärr hann jag bara med två runder denna vecka.Men två är bättre än ingen runda.

Man måste tänka positiv annars är risken att man tappar hoppet helt.

Nu ska jag försöka komma i väg och träna i nästa vecka,jag bara måste sparka mig själv i baken.

Tänk att det redan gått ett år sedan jag blev mormor.Att ha barnbarn är verkligen jätte roligt och mysigt. I onsdags på Collins födelsedag var vi där och grattade honom.Vi var ju bjudna på 1 års kalaset på lördagen med,men jag ville så gärna gratta Collin på hans dag,eller våran dag Collin/mormordagen.

  Det var paketöppning och en massa skratt,Collin stod för showen och det gör han ju så himla bra.Världens gladaste 1 åring.

Provar nya kläder och ryggsäcken samt lite lek med nya bilen.  

   Collin får mitt hjärta att smälta totalt.

Arbetsdag i jaktlaget blev det på torsdagen.Snart drar jakten i gång på allvar och då gäller det att passen är röjda, jakttornen står där dom ska och är säkra att kliva upp i även denna säsong.Det ska upp nya snistlar till vissa pass så att alla hittar,ja det är mycket planering och en massa säkerhetstänk innan man kan ta bössen med sig ut i skogen och skjuta.Vissa jaktlag har krav på att man skjuter älgmärket,andra inte. Jag personligen tycker att ALLA jaktlag borde ha det som krav.All skytte på bana är bra träning och det är ju en färskvara,bara för att man sköt bra i vintras under jakten är det ingen garanti att man gör det på hösten.

I fredags hämtade jag Minou på förskolan.Tänk att det är sista året hon går där,nästa år börjar Minou i skolan.

Vi stannade och åt glass innan vi åkte hem till oss.Det blev även stop i affären för att handla det som saknades hemma och även en present som Minou skulle ta med sig på kalaset på lördagen när hon skulle fira sin kusin.  

Att hjälpa till i köket är något Minou tycker om att få göra.I dag fick jag hjälp med att dela på äpplen som jag skalat och skulle göra äppelmos av.Det är så roligt med sällskap vid diskbänken.

Två burkar äppelmos blev det,en till Gabriella och en till Isabella.

På lördagsmorgon efter frukost åkte Minou och jag till Moraberg för att hämta Collins tårtor.Tänk att samma matvarukedja kan ta så olika priser på en tårta.Allt i från 25:-/biten till 55:-/biten.Man måste verkligen vara om sig och kring sig,kolla priser och jämföra.

Det blev ett mycket lyckat 1 års kalas.Collin är verkligen lyckligt lottad med så engagerade föräldrar och en stor kärleksfull släkt och en massa vänner som alla ville komma och fira denna guldklimp.

Isabella och Collin följde med mig hem efter kalaset och stannade kvar över natten.

I morse tog jag med hundarna ner till Grindsjön,det var en fantastisk morgon,klarblå himmel och luften var varm.

Denna plats är så rogivande och fantastiskt skönt att bara stå och blicka ut över sjön får till och med hundarna att njuta.

Efter frukost blev det en stund ute innan det var dags för Isabella och Collin att åka hem till sig.

Receptbloggen är uppdaterad med några nya recept som jag lagat och gärna delar med mig utav.

Se här >>>

Kram

Carina

   Tiden rusar i väg och över en natt övergick sommaren till höst.Jag tycker personligen inte om denna snabba övergång,utan föredrar att det går lite långsammare.

Lördagen den 11 augusti var jag i Sala på taxklubbens utställning.Kjol och topp med kavaj hade jag på mig,det var lite blåsigt men varma vindar.Turen var på våran sida,domaren gillade Vida och så även BIS domaren.

Vida blev BIR och BIS 2:a slagen av en beagel.

Hon är fin min Vida och detta var hennes tredje BIR endast 15 månader gammal.Jag är så stolt över min egenuppfödda hund.

På söndagen var det utställning i Gävle/Valbo.Vädret där var en repris på förra året då vi var på samma utställning, fast lite värre.REGN!!!Från alla håll och kanter,jag frös under mina regnkläder.Vida blev trea bästa tik denna dag.

Och så kom vi då till måndag den 13 augusti då det var dags att infinna sig på jobbet igen efter ett långt och skönt lov/semester.Det fanns inte mycket att klaga på denna sommar,jo en sak,vi fick inte så mycket gjort eller inget alls,på tomten.Vi har olika åsikter om att jobba i värmen och under semestern.

Jag har inget emot att jobba i värmen och inte under min ledighet,men vi är olika och där måste jag försöka bättra mig på att förstå och respektera att vi ser olika på vad man ska göra när man har semester.

I tio år har vi =

Camilla,Ulla,jag och Kristina arbetat på Östra gymnasiet.Och då ska man ju fira det tycker jag som kom med ett förslag om att köpa tårta och gratta oss med.

Camilla beställde den åt oss och jag hämtade den och överraskade Ulla och Kristina som inte visste något om det. Så härligt att se deras glädje. Nu har jag förutom dessa tio år ,jobbat arton år i skolan och fler år lär det bli.

Kommer även detta läsår att undervisa i hemkunskap.

Ibland undrar jag om man är riktigt klok ?

16 augusti = bockpremiär. Jag tog ledigt den dagen och ställde klockan på väckning vid 02:45, ja ni läste rätt. Knäppte på kaffebryggaren som jag förberedde kvällen innan,tog fram smörgåsarna från kylen som jag fixat ordning på kvällen.Allt var noga förberett för dagens jakt.Strax innan klockan fyra var jag på plats,mötte tre dovhjortar innan jag smög ut till mitt pass.Efter en stund kom två vildsvin ut,men jag fick inget bra läge på dem, därefter kom ytterligare tre dovhjortar ut och sedan två till. En råget stod vid skogskanten och åt i över 30 minuter,men hon såg lite okoncentrerad ut,ville inte riktigt kliva ut och vände sigmot skogen och blickad inåt.Hoppas det är en bock som får henne att inte kunna slappna av tänkte jag.

Luften var varm och vindstilla,här gäller det att sitta still och inte röra sig i onödan.Helt plötsligt så står han där framför mig ca 65 meter bort,jag tycker vi har ögonkontakt och vi stirrar på varandra en lång stund innan han kliver ner på ängen.Går med sprättiga steg och ser nästan lite fisförnäm ut,men små rörelser vrider jag bössan och följer hans steg ut på ängen.Tar bort säkringen och för in fingret i avtryckaren,lugnt och fint avlossar jag ett skott,PANG!!

Han gör ett rus tillbaka och faller omkull.Jag meddelar Kent att jag skjutit en bock och han ligger.

På eftermiddagen åkte vi upp till Knivsta för att se om vi kunde få någon bock även där,men det hade börjat blåsa storm så allt jag såg var ca 25 vildsvin som jag inte ville skjuta då det var fem vuxna och en massa kultingar i olika storlekar som sprang i full fart.

Hälsade på Collin förra veckan,vi gungade,åt glass och skrattade.Det är så fantastiskt roligt att få vara mormor och få möjlighet att se sina barnbarn växa och utvecklas till sina egna individer. Jag vill vara när närvarande mormor och farmor till mina barnbarn.Jag vill vara med i deras uppväxt och finnas till för dem.

I tisdags åkte Rea och jag upp till Sako för att para henne.Vi hann väl vara där i cirka 10 minuter så satt dom som på bilden i 25 minuter.Rea fick bli kvar till i fredags för att få till fler parningar och det är ju tur att jag har dom vänner jag har.Peter lämnade Rea till Ellinore i fredags och hon hade med sig Rea till mig.Tusen tack för gott samarbete.

Och  så kom vi då till onsdag.Åkte raka vägen hem efter jobbet,bytte kläder och åkte upp till Knivsta med förhoppning om att få mig en bock till.Det blåste nästan lika kraftigt som på bockpremiären.Strax efter 20:00 tänkte jag att det är nog kört allt jag sett var två dovhjortar.Satt och spanade åt det håll jag sett vildsvinen sist men inte ens dom kom ut.Vi får nog åka hem tomhänta tänkte jag.Svarade på ett sms och la ifrån mig mobilen då ett vildsvin klev ut framför mig på 37 meter,tittade genom kikaren i bössan för att gardera mig om att det var en galt.PANG Ett skott och han föll i backen direkt klockan var då 20:14.Jag meddelade då Kent att jag skjutit ett vildsvin och den ligger. Är den stor undrade han,nej inte så stor svarade ja.Satt kvar i mitt torn utifall att det skulle kliva ut en bock,men det gjorde det inte.Så när Kent kom och fick se mitt  vildsvin så sa han inte så stor eller hur...

Och när jag klev ner från tornet och Kent bad mig att vända på vildsvinet insåg jag att,jo han var nog rätt stor! det största vildsvin jag skjutit hittills.Jag med min onda rygg fick ångra mig bittert att jag inte avstod detta skott.

Så starten på denna säsong som började 1/7 är två vildsvin och en bock.Vilket känns jätte kul.

Nu är det ju dovhjort premiär 1/9 och jag vill så gärna ut på kvällen,men Kent reser bort och jag kan inte ta rätt på skjutet vilt själv,så himla trist att inte få vara med denna premiärdag.

Jag får hoppas det finns några stiliga dovhjortar kvar då han kommer hem igen.Tänk att jakten har blivit en så stor del i mitt liv.

Efterlängtad tjej   Det var två månader sedan vi träffade Minou,två långa månader som även var jobbiga. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge heter det ju.Minou var lite blyg då hon kom till oss (Kent hade hämtat henne på förskolan).Hon hade sagt i bilen att hon var nervös för att träffa mig,varför visste hon inte.Men efter lite kramar och mys så släpptes det ochMinou var som vanligt igen.

Att gå ut med hundarna och få hålla i favorit hunden Jansy var något Minou ville göra då hon kom.

Vi besökte lådbilslandet i Nykvarn i går.

Att spexa och klä ut sig gillar Minou.Tillsammans med henne har man aldrig tråkigt.

Vi hälsade på grannens häst och klappade den lena mulen.

Minou höll som vanligt i flera konserter för oss.

Minou har fått en egen kikare som hon tar med på promenaden för att spana på vilda djur.Jag ska följa med er och jaga och jag övar på att vara tyst,kolla säger hon och kniper i hop munnen och blir tyst som en mus och säger glatt efteråt - Jag kan vara tyst.

I dag var vi hem till kusinen Collin och även det var ett glatt och kärleksfullt möte.Så mysigt att se dem tillsammans.

Tyvärr hinner jag inte med mina PW rundor lika ofta nu när jag börjat jobba,blev endast tre gånger denna vecka.

Jag har i dag lyssnat på en sommarpratare i P1 Adam Taal som i sitt sommar pratar om sin bortgånga mamma.Ett fint och rörande program som jag gärna tipsar om att lyssna på.

Var rädd om varandra och värdesätt varandra mer.

Många höjs till skyarna efter sin bortgång,säg det nu medans dom finns i liv.Det kan förändra mycket att få veta att man är värdefull för någon och att det man gör faktiskt uppskattas av någon.

Kram

Carina

Nu är det nästan slut på ledighet.Sommaren har varit helt fantastisk och jag har inget att klaga på.

På måndag börjar jobbet igen, HT 18.Några nya elver och så även kollegor.Ska bli spännande och se hur höstterminen blir.Men nu ska jag njuta av mina tre sista dagar jag har kvar.

Nora min fina glada tax.
Under sista månaden började hon ändra sitt beteende.Jag trodde det berodde på värmen.

Men när hon inte kunde kontrollera sitt kissande,gick fram till vattenskålen och bara stirrade ner i den,slutade äta och bara vimsade runt tänkte jag att hon blivit dement.Men hon var ju så ung,endst 7 år.Det måste vara värmen som gör henne så vimsig tänkte jag.

Sista dagarna gick hon bara runt som om hon inte kom till ro.Började skälla utan anledning och så även på natten.

Jag gick då ut med henne,men när vi kom ut tittade hon tomt på mig,vad gör vi här ute ? sa hennes blick.Vi gick in igen och jag försökte få Nora att äta och dricka.Ja så här höll vi på...

Ringde till veterinären då jag inte fick i henne något att äta eller dricka.Och dom bad mig komma in omgående.

Träffade en jätte bra veterinär på Södra djursjukhuset som tog väl hand om oss och kunde konstatera att Nora fått en hjärntumör.

Då brast det för mig,jag blev så ledsen.NEJ DET ÄR INTE SANT!!! 

Tyvärr fanns det ingen annan utväg än att låta Nora få somna in och helt enkelt få slut på hennes lidande.

Vi fick sju fina år tillsammans.Jag har nu Rea som är Noras dotter hemma samt Wenatrix som är Noras dotter hos fodervärd.Nora får leva vidare i dessa tikar och föra hennes gener vidare.

Jag älskar musik,att få gå på konsert och olika musikframträdande är något jag tycker är väldigt roligt.  

I förra veckan var vi och såg på Diggiloo på Tullgarnsslott.WOW vilken kväll,vilken framträdande och vilka proffsiga artister vi har i Sverige.Marika Carlsson bästa stå upp komiker jag sett och hört,henne måste jag se mer utav.

Jag kommer helt klart att boka in Diggiloo även nästa år.

I lördags var vi till Skansholmens Sjökrog för att titta och lyssna på Anne-Lie Rydé.

Anne-Lie är en mycket duktig  artist med ett fantastiskt musik bagage.Solen sken när Anne-Lie började sjunga sedan blev det både åska och regn.Men hon sjöng och gjorde ett proffsigt framträdande trots blixtrar och dunder.Det kostar inget att se framträdande på denna resturang,det enda dom kräver är att man bokar ett bord.Och att äta och få underhållning samtidigt är ju aldrig fel.Det kommer att bli fler besök dit även nästa sommar.

I lördags var jag med Vida på hundutställning i Märsta.Vida fick sitt CK och jag blev nöjd.

Efteråt åkte vi med Mohamad till en fågeluppfödare i Vallentuna.Så roligt att få se alla dessa olika fåglar.

Han hade påfåglar,gås,kalkoner,höns,ankor,uvaktlar,underlat

er och ännu fler fåglar.Hade fött upp fäglar i hela sitt liv och livnärde sig på detta.

Mphamad skulle köpa vaktlar och jag fick även några ägg med mig hem.

Jag har ju en framtida dröm och det är att skaffa mig lite höns,men det lär nog dröja innan jag får med mig Kent på detta.
  

Fick hålla en liten kyckling,så liten och så söt.

Beställde ny tröja och mössor med nytt Rondodrevets tryck på,självklart i rosa.Blev riktigt nöjd.

Colling har kommit hem från Gotland och jag har hunnit med och träffat honom tre gånger denna vecka.

Jag är så glad att han finns och förgyller mitt liv.

I måndags hade vi tjejjakt på Ahl.Vi var åtta tjejer som deltog och vi fick alla se olika viltobservationer.

Det blev en grävling mindre denna kväll.

I går var det dags för trimning av Rea och putsning av Vida.Rea mår efter försommarens händelse fantastiskt bra och är nu helt återställd.Vilke kämpe Rea är och vilken livsglädje hon har.

Så här såg Rea ut i slutet av maj början av juni efter att vi gått på en grusväg dom behandlat mot damm.Troligtvis med salt och lut.Stora öppna sår,efter flera operationer och dusch tre gånger om dagen med specialschampo har allt nu läkt i hop fint.

Nöjd!!!

Ja det är jag över alla mina PW rundor denna sommar.Jag har verkligen kämpat på i värmen och gått mina 8 km nästan varje dag.Och jag tror nog att jag minskat lite på volangerna.Men helt nöjd blir jag aldrig.Jag tittar alltid på mig själv med kritiska ögon och ser bara en enda STOR mage som putar ut.

Om exakt 5 månader blir jag 50 år,tycker på någotvis att det är en häftig ålder.

Jag har aldrig sagt att jag är 25 år,om jag inte varit det, som vissa gör (säkert dom som har ålders komplex). Jag bär min ålder med stolthet och trivs med att åldras.

Kram

Carina

I vår familj är det tre födelsedagsbarn som fyller år i augusti. Först ut är Kent som fyller 1 augusti,men som senaste åren ej vart hemma det datumet.Jakten på grävling och rödräv startar detta datum och det är viktigare än födelsedagar tycker Kent.

Gabriella fyller år den 15 augusti,men är i år bortrest,så vi firade dom båda två den 31 juli.

Jag minns när jag väntade Gabriella,hon var beräknad till 8 augusti och jag gick över tiden,vad du än gör så föd inte den 16 augusti sa Kent.Bockpremiären är viktigare än att föra barn och att sedan fira dem den 16 augusti,men som tur var kom Gabriella ut dagen innan.

Sist och minst i vår familj är Collin och han blir 1 år den 29 augusti.

Gabriella och Nicklas kom hem och åt rökta räkor,kräftor och blåbärsglass med oss.En jätte mysig och trevlig kväll.

I går skördade jag min första tomat,en solvarm tomat är väl bland det godaste som finns.Nu väntar vi på att resten av tomaterna ska bli klara.

Jag kämpar på i värmen med mina PW rundor.Det känns fantastiskt skönt efteråt och trots värmen är det skönt att även gå.Jag hoppas att dessa rundor ska ge resultat på kroppen och även knoppen.

Hur som helst är det,det bästa lyckopillret för mig.
Dom har en stor blandning så sina sommarpratare.Lyssnade häromdagen på Maria Vildhjärta Westerberg som lever på att göra figurer av helt vanliga skogspinnar.

Idag var det Inge Thulin som följde med mig på dagens PW-runda.Han har hela världen som arbetsfält och lever efter mottot "hållbarhet,inkludering och mångfald".Inge imponerar på mig, han verkar vara en mycket klok man. 

Spanade efter räv och grävling i går.Det fanns gott om både rådjur och dovhjort.Jag såg ingen grävling men en räv på för långt håll.Tror bestämt att dom visste var det var för datum igår.

Hur ofta händer det att ett lovligt djur ställer upp sig så här fint som dessa killar gjorde i går ? Jaja jag fick i alla fall fota dem och det är ju skoj.

Det var en varm kväll + 30 grader hade vi.Helt fantastiskt.Jag som var så orolig i början av sommaren att den värme vi fick då inte skulle hålla i sig hela sommaren.Tur att jag hade fel.

Kram

Carina

I förra veckan bestämde jag mig för att försöka gå min PW runda varje dag fram tills jag ska börja jobba, vilket är 13 augusti.

I tre veckor skulle jag gå varje dag vilket är tjugoen dagar.Nu har en vecka av dessa tre veckor gått och jag har gått mina sju dagar.Och vecka två är nyss påbörjad och för åttonde dagen i rad har jag nu gått.Det är så fantastiskt skönt att komma ut med sommarpratarna som sällskap.

Med vattenflaskan i ena handen lämnar jag huset och återvänder 100 minuter senare.

"Sommarpratare i P1" Jonas Walelius lyssnade jag på igår.En fantastisk människa som har en så livsglädje.

Jonas berättar om hur livet snabbt kan förändras och om kärleken till Line.En mycket fin berättelse som får mig att tänka efter både en och två gånger.

En annan mycket intressant sommarpratare är Mouna Esmaeilzadeh - Läkare,hjärnforskare och entreprenör.

"Hennes program handlar om hur du kan leva längre och lyckligare,upptäcka fler mirakler och varför framtiden är ljusare än du kan föreställa dig".

Det finns även intressanta poddar - "Sunshinepodden med Maria & Carina"

Två avsnitt som jag nyligen lyssnat på är

Pepptalk 3 - Hitta din väg.

Pepptalk 4 - Äg ditt liv.

Ni hittar podden på Spotify.

I fredags var jag ut på jaktmarken och lyckades fånga två dovspetsar med kameran.

Jag tycker att dovhjortar är så fina och knasiga djur.Väldigt roliga att sitta och titta på. När vi åkte hem blev det även några bilder på "blodmånen" som inte alls var lätt att se pågrund av alla moln.

Men tillslut så fick även jag se den och kunde fota.

Hälsade på min vän Eva en stund i kväll.Mysigt att få lite vuxen tid med en nästan jämnårig kvinna(jag kommer i kapp dig Eva)

Eva visar stålt upp sina grödor för mig och det var inga dåliga grönsaker hon lyckats odla fram,här visar hon en gurka.

En månad har gått sedan jag träffade Minou sist.När det blir igen vet jag faktiskt inte ?

Ju mer jag tänker,desto mer inser jag att det inte finns något enkelt svar...

Saknar Minou ofantligt mycket.

Kram

Carina

WOW vilken sommar vi har.Solen levererar varje dag,och gräsmattan är brun/gul och knastrar under fötterna när man går.Det råder ELDNINGSFÖRBUD till och med på tomten,vi får inte grilla våran mat.Detta har väl aldrig någonsin hänt oss.

STOR respekt till alla som sliter och kämpar mot ALLA bränder i Sverige.Tycker detta med brand är bland det läskigaste jag vet.Tror nästan att jag blivit lite "nojig" för jag tycker det luktar brandrök nästan varje kväll.Men tack och lov har jag än så länge haft fel.Det skulle verkligen vara en mardröm om det började brinna i skogen utanför oss. Tycker att ALLA som jobbar med bränderna denna sommar SKA bli hedrade och få pris för sin insatts.

I lördags kunde man se på sociala medier människor som filmade då det regnade.Själv satt jag på altan och kan nog räkna dom få regndroppar som kom hos oss.Det var väldigt sparsamt,altanen blev inte ens blöt.Första gången jag blir avundsjuk på dom som får regn.

I söndags var jag och Vida till Västerås på hundutställning.Det var nästan olidligt varmt och på gränsen till djurplågeri. I vissa ringar med stora hundraser fick dom springa varv,på varv.Jobbigt för både fyrbenta och tvåbenta.

Efter avslutat utställning fick jag sällskap av Ellinor till Tidö slott.Jag tycker ju att det är så fint med slott och vill gärna ta mig en titt på dem om jag har vägarna förbi.

I måndags kväll var jag hembjuden till Maria i Stuvsta på middag.Det blev en mycket trevlig kväll med en massa skratt och en och annan hemlighet.Tack Maria   

Solbadar är min grej,att fylla poolen med lite vatten så att det känns skönt och samtidigt kunna sola.

När barnen var små åkte vi varje dag som solen sken till en badplats.Packade med mig mat och dryck och var borta i stort sett hela dagen.

I dag är jag för bekväm,skönt att slippa åka i väg och bara kunna njuta av solen och lite svalka hemma.

Jag måste erkänna en sak...Jag är grymt stolt över mig själv och mina PW rundor.Kent säger varje dag,ska du verkligen gå i denna värme? Det kan väl aldrig vara bra för hjärtat ?

Men det bryr jag mig inte om,tror däremot att, inte gå är desto farligare för hjärtat.Lite motion varje dag i lagom tempo måste väl ändå vara det bästa.Och jag ska ju inte dö,jag ska ju bli 100 år.

Jag fortsätter att lyssna på P1 sommarpratare och fascineras över deras berättelser.Eftersom jag går utan hundar så har jag utökat min runda förbi en hästgård med lösspringande hundar och är nu uppe i 100 minuters PW.

I går mötte jag upp Gabriella på hennes jobb.Roligt att få se hur hennes arbetsplats ser ut.När hon slutat jobbet promnerade vi från Sköndal till Årsta.En lång och varm promenad som avslutades på Två Små Svin.

Det var riktigt gott och trevligt.Mysigt att få egen tid med sina barn   

Solen lös fantastiskt fint när vi lämnade resturangen.Jag är SÅ förtjust i solnedgång,blir som nykär varje gång jag få uppleva det.

Kram

Carina