Lyckliga gatan - har ni sett det programmet på tv 4 ? Om inte så gör det,så bra och i går så tårgripande.

Louise Hoffsten öppnar upp sitt hem för Beri från Upplands Väsby och deras världar kolliderar när de ska försöka tolka varandras låtar. Det visar sig snart att de både har en stor sorg i bagaget. Beris mamma gick bort när hon var ung och Louise kanske kan hjälpa henne att hantera sorgen.

Beri framförde sin låt så otroligt fint och bra.Tårarna bara forsade ner för min kind.

Lyckliga gatan >>>

Alla har vi något i vårt bagage som tynger oss,eller gör oss ledsna,även om det inte alltid syns på utsidan.

En del har små saker,andra stora.Vissa är lättare att hantera och andra betydligt svårare.

Det är viktigt att man möter alla människor med respekt och förståelse.

Inte tar varandra förgivet eller ställa för höga krav.

Vad kan man ställa för krav på sina vuxna barn.

Flyttlasset har gått i olika omgångar.Ditt barn har lämnat dig – för gott eller tillfälligt. Han/hon blir aldrig ditt lilla barn mer. Du blir aldrig viktigast mer.

Att vara förälder till ett vuxet barn är att stå i bakgrunden. Barnet själv ska stå främst nu – hitta sin egen väg, göra sina egna val. Kanske vill han/hon ha dina råd, kanske inte. Nu har du inte längre rätt att lägga dig i hans/hennes liv. Rätten att lägga sig i hör ihop med ansvaret och nu har du inte längre något ansvar.

När vi släpper våra barn fria och verkligen i ord och handling visar dem att vi inte tänker lägga oss i deras liv, visar vi dem att vi litar på dem. Att vi tilltror dem att hitta sin egen väg och göra sina egna val. När de känner vår tilltro i ryggen är det till hjälp för dem, det ger hopp och mod. Därför väcker föräldrars ängslan och oro ofta så stor vrede hos barnet – du litar ju inte på mig!

Jag tror det är bra om man kan stå bakom sina barn, i både bildlig och bokstavlig betydelse de första vuxenåren.

Att finnas där, om man skulle behövas – men också hålla sig i bakgrunden. Att följa, på behörigt avstånd. Men sen är det dags att släppa taget på riktigt!

Att få följa sina vuxna barn på deras väg är en otrolig gåva. Det följer så mycket med den utöver glädjen att veta vad som händer barnet: Att kanske få bli mor- eller farförälder.

Att finnas där,om man skulle behövas-men om dom nu inte vill att man ska finnas där.Hur gör man då ?

Jo man backar,och håller sig i bakgrunden.Men det är inte alltid lättaste eller det bästa alternativet.

Svårt att vara förälder.

Kram

Carina

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är så overkligt, konstigt och skrämmande med covid-19.Jag har nog inte riktigt förstått allvaret i det. Man får höra om det på radion,tv och bland sociala medier.Det har på någotvis varit så overkligt, tills i går då vi fick det tragiska besked...

Det var en månad sedan jag skrev sist och mycket har hänt i världen sedan dess. Jag försöker att inte tänka så mycket på covid-19.Visst är det fruktansvärt för dom som blir drabbade,men jag kan inte sluta leva eller stänga mig inne.   Vårt gymn...

Gör mer av det du älskar att göra. Det som får dig att må bra. Livet är för kort för något annat. Att medvetet boka tid med sig själv för att må bra och njuta är en viktig del i att varauthållig. Att gilla vad man tar sig för, skapar en go känsla i...

Träna hjärtat    Ditt hjärta är din kropps viktigaste muskel och med regelbunden motion får du ett starkare hjärta. Om du tränar och rör på dig dagligen halverar du risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom jämfört med om du har en stillasittand...

Igår började Weight Trainer PRO, bokade in mig på första grupp passet kl 18:00. Fem stationer hade vi och man var 40 sekunder på varje station sedan bytte man.Vi körde fyra varv och alla gjorde efter sina förutsättningar.Riktigt tufft men roligt.Vi h...