Carina´s Blogg

Alla inlägg under juli 2017

Av Carina - 26 juli 2017 22:45

Dagarna bara rusar i väg.Jag undrar ibland om tiden alltid gått så här fort ?

Ni vet när man tex väntar på en t-bana,tåg eller buss och det står att den kommer om 4 minuter.Dettkan ju kännas som en evighet.Och det vet vi ju alla att 4 minuter är ju ingenting,knappt att man hinner blinka.

Varför går då en dag så fort ?

Går upp vid 8 tiden varje morgon och helt plötsligt är det kväll och man har fortfarande massor kvar att göra,fastän man inte legat på latsidan.Är det inte märkligt så säg.

I går var vi och fixade på två av våra jaktmarker.Det går ju inte bara att jaga utan det krävs en del fix runtomkring.

Vi åkte hemifrån vid tio och kom tillbaka runt 15 tiden,stack sedan tillbaka till en av markerna igen för att slutföra och helt plötsligt var klockan efter åtta på kvällen.

Vi har ju fördelen att dela intresse och får på så tid mycket tid tillsammas.

Jag älskar att stanna upp,lyssna,spana och bara vara,det är livskvalitet för mig.

Det är rätt märkligt hur jag fick mitt intresse av jakt.Jag som var en hästtjej och avskydde jägarna som jagade i Lissma där jag red i skogarna.

Kent är ju född i en jaktkoja,nej då inte riktigt men hans pappa jagade.Så jakten hade han med sig som barn.

Mitt intresse för jakten blev först när barnen började bli så stora och klara sig själva hemma.Jag kunde då åka med och gå med hund.

Men jaga skulle jag inte,skjuta djur,du är inte klok sa jag till Kent.Nej du det får du stå för.Jag kommer bara att börja gråta om jag skulle lyckas skjuta ett djur.Men med lite erfarenhet från skogen och det vilda så började mitt intresse att växa fram.

Jägarexamen tog jag 2011 och det har inte blivit så jätte mycket skjutet än - 7 rådjur, 3 vildsvin och 2 dovhjortar. Har haft lägen som jag ibland tvivlat på och det sägs att man ångrar aldrig ett skott man inte sköt.Jag har ångrat tre skott jag aldrig sköt,så är det.




Jag är ju lite ivrig av mig och vill att saker och ting ska ske snabbt,helst igår.Medans Kent är tvärt emot.Och det är väl bra med två olika personer i en relation,fastän man ibland kan bli tokig på den andra som inte tänker så som man själv gör.För det är ju så klart alltid bäst.

Rosbuskarna - Honungsros skulle från början ha en helt annan plats,sedan blev det andra planer och efter lite om och men så blev det en tredje plats och jag är så glad och nöjd.Tänk om det blivit den plats jag tänkte från början,det hade inte alls blivit lika bra som det blev nu.

  

Rosorne är på plats och nu kan dom även klättra i sin nya spalje.

 

Tycker det blev så bra med denna spalje mellan trapporna.


Vi hämtade Minou på dagis/förskolan i dag.Vi ska låna henne fram till söndag.Snart drar ju jakten igång så det gäller att ladda sitt Minou batteri så man klarar sig länge i höst.

  

Hundarna blir alltid lika glada när Minou kommer och hon säger - Farmor jag tror dom älskar mig.Det tror jag med svarar jag Minou.Förutom en massa bus och mys med hundarna har vi plockat och ätit smultron.Och blåst såpbubblor.

  

En mycket rolig aktivitet tycker Minou.Så vi har laddat med en stor flaska denna gång.Mysigt att springa barfotar i gräset och se dessa fina bubblor som skiftar i färg.


Barnbarn är verkligen livets efterrätt.

När jag är med dej är livet så lätt.

Att se dig leka och skratta gör mig så glad.

Ännu en sida skrivs i vårt släktblad.

Lev dina drömmar så mycket du hinner.

Å spara alla minnen av det som du finner.

Tack för all glädje du ger mig,älskade Minou.


Kram

Carina



Av Carina - 24 juli 2017 19:45

Inte en droppe regn på flera dagar.Hela sommaren har jag hört att det råder vattenbrist i Södertälje och Nykvarns kommun.Det är torrt nu,riktigt torrt.

Vi har egen brunn och jag är livrädd att vattnet ska ta slut.Tänk att stå där med schampo i håret och kroppen inlöddrad i två och så tar vattnet slut.

Är sparsam med vattnet nu,förutom till tujorna och rosbuskarna.Dom måste få din dos vatten.

Gräsmattorna börjar bli gula,löven på träden är gula och börjar att falla till marken.HÖST alla redan ? nej det är ju bara den 24 juli ( 5 månader kvar till julafton).

Det har fortfarande inte varit en hel dag med klarblå värme.Ett och annat moln har kommit in,dock inga regnmoln.

För min del får det gärna komma lite regn nu.


Kent har haft sin första av tre semesterveckor och går nu in på sin andra vecka.

Vi har varit ute några kvällar förra veckan och spanat vildsvin.

  

I lördagskväll fick vi även lyssna på en hårdrockskonser medans vi spanade efter vildsvin.Jag tycker det är lite svårt att sitta på en stol på marken och spana över stråna om man ser något vildsvin.Torn tycker jag bättre om,men det finns ju inte på alla ställen.Två vildsvin mindre finns det nu.

Men det är rätt tröttsamt och slitsamt att flera kvällar sitta och bara glo rätt ut.Vissa kvällar är mer spännande än andra.Men vad gör man inte för bonden och hans gröder.

VIldsvinen och hjorten förstör väldigt mycket.Vi såg stor skillnad från lördagkväll till söndagkväll.


  

I dag blev en sådan där dag som inte alls var planerad från början att den skulle bli.Jag har bil,min egna bil som jag försöker vårda ömt.Men tydligen missar jag ett och annat.Men man kan ju inte vara bra på allt.

Har tyckt att min bil skrapar så då jag bromsar och har nämnt det till mannen i huset som varken sagt bu eller bä.

Det har inte blivit så mycket bilåkning med min bil denna sommar.Men så i dag skulle han åka med mig och får då höra hur illa den låter.DU MÅSTE RINGA SPEADY i dag och boka tid.

Vilket jag gjorde och dom hade fullt men sa kom så får vi se.

Strax innan tio var jag där och hade som tur var plockat upp Isabella på vägen för lite sällskap.

Vi kollar på bilen och ringer dig med besked om vad som ska göras,sa dom till mig.

Vi tog en promenad och efter ca 20 minuter ringer dom.Vi måste byta bromskivor och klossar runt om.

Okej när då svarar jag.Vi gör det under dagen du får komma tillbaka 16:30.

Oj hur ska vi nu slå ihjäl 6 timmar i Högdalen tänkte jag?

Vi promenerade till Bandhagen och tog t-banan till Skanstull.

Promenerade runt,gick in i affärer,tog en glass,tittade på Mikael Nyqvist gravplats,mycket fin kyrkogård med många vackra blommor på alla gravplatser. 

Strax innan 13 ringde han och sa DIN BIL ÄR KLAR!!!

Gissa om jag blev glad.Vi nästan sprang till närmaste t-bana som då var Slussen och åkte tillbaka till Högdalen.

Att ha bil är ju inte billigt,men bor man som vi gör måste man ha bil.

Så åtta tusen kronor fattigare blev jag idag,och för en månad sedan var jag tvungen att byta alla däck och fick då gladerligen hosta upp samma summa.

Nu ska bilen in på service i mitten av augusti,sedan hoppas jag att den slutar kosta så mycket varje månad.

Har haft min bil sedan augusti 2011 då var den ny,kanske börjar bli dags att byta ut den ? eller inte.Gillar ju min blåa pärla väldigt mycket,när den inte kostar pengar.



För tio år sedan lärde jag känna Eva.Hon och hennes föredetta man köpte då en tax från mig.Vissa valpköpare har man mer kontakt med,andra mindre.

Eva och jag har haft kontakt,ibland mer ibland mindre.

Men när vi ses så har vi alltid så mycket att prata om och vi kan prata om allt.Så skönt med sådana vänner.

I fredags lyckades vi få till en träff i Lida.Vi tog ett motionsspår på 7 km och pratade oavbrutet med varandra.

  

Avslutade med lunch på Lida Värdshus innan vi sa hejdå till varandra.Eva här kommer några rader till dig-

Är glad att jag fann en vän som du, mitt liv är värdefullare nu. Tilsammans med dig mår jag så bra, en vän som du skulle alla ha. I glädje och sorg finns du där för mig, känns så bra att jag lärde känna dig. Så mycket roliga minnen, som verkligen värmer våra sinnen   



  

Min ros New Dawn är så fin.Tittar till den minst en gång om dagen,man vill ju inte missa någon knopp.


Kram

Carina






Av Carina - 20 juli 2017 23:45

Tänk vad skönt det är när man får klart på sina projekt.

Nu blev det ju inte som vi tänkt oss pga grannarna.Tanken från början var att riva gästhuset.Bygga en altan som hängde i hop med den vi hade innan och på den nya altanen sätta ett nytt gästhus.Men det gick inte grannarna med på. Det skulle skymma deras utsikt från vardagsrumsfönstret.

Som ni ser nedan på bilden så hade dom inte så mycket utsikt då det gamla gästhuset stod där.


  

 

 

Så när allt var rivet fick dom ju mer insyn hos oss,som dom inte gillar.Så ett nytt gästhus skulle vara perfekt.

Men det tyckte inte dom.Nej det skulle bli 1/2 meter högre än det andra huset och det går dom inte med på.Jag är lite grinig än över detta.Men vi tänker om säger Kent,som har lättare att glömma och gå vidare.Men vad tusan dom har ju förstört våran plan, jag är i normala fall inte långsynt,men i detta fall går det nog aldrig över.


I går blev altanen-dansbanan,landningsbanan,kärt barn har många namn,äntligen klart.

      

Och det var jag såklart tvungen att fira med lite bubbel.Vi har slitit med detta och då är de inte enbart Kent utan även jag har jobbat med att få denna altan klar.Burit brädor,fått massor av blåmärken, kopplat in belysningen och förutom allt meck med altanen har jag även fixat med markservicen.

Så altaten har vi gjort tillsammans.

I dag blev min lilla rosrabatt med -honungsroser planterade.Nu ska vi bara fixa någon spalje så den har något att klättra på.

  

Vi kommer att få det så bra när allt blir klart.


 

När jag såg denna tröja på facebook var jag bara tvungen att beställa den.Tycker det är så sant det som står på tröjan.Är så glad att vi har hundarna som förutom alltid är glad när vi kommer hem.Även om det ibland kan bli mitt i natten.Dom är goda familjemedlemmar och fantastiskt bra promenad/pw vänner.Ni vet dom dagar man inte orkar säga mer än hej,då tar man sina hundar och går en promenad,rensar skallen,kanske gråter man en skvätt och på vägen hem igen så känns livet genast mycket bättre.Hunden har fått motion,jag har fått motion och frisk luft samt ett fantastiskt välbefinnande.Så terapefter och lyckopiller behöver jag inte än så länge


  

Min fina valp Vida och jag tog oss en kvällspromenad ner till Grindsjön.

 


Kram

Carina

Av Carina - 19 juli 2017 10:15

Jag minns för många år sedan då vi bodde i radhus och hade ett par granna,Ulla och Åke som planterade en massa olika rossorter.

Jag satt bakom mitt plank på uteplatsen och hörde hur dom beundrade sina rosor varje kväll.Jag tyckte det lät så roligt då dom stod där och pratade om sina rosor som om dom vore en människa.

Nu är jag där själv,ja nästan i alla fall.

Jag pratar inte med rosen men jag beundrar den varje dag och väntar och längtar tills knoppen ska brista och slå ut.

I går brast knoppen och slog ut.

        

New Dawn - blommar vackert i en svag rosa färg.


Bygget av altan är i full gång,vi räknade ut att den blir ca 71 kvadratmeter.En dansbana ser den nästan ut som.

Trappen började vi med i går och ska fortsätta med i dag.Förhoppningsvis blir altanen helt klar i dag,om allt går som vi tänkt oss.Då är det bara att fortsätta med nästa projekt.

Bor man i hus har man alltid att göra,så är det bara.

Det som är kvar är nu - redskapsbod,växthus och gästhus.Dom två sistnämnda blir nog inte i år,vilket jag hade hoppats på skulle stå klart innan sommaren tog slut.Men tyvärr får jag vänta till nästa sommar,eller nästa,eller nästa...

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.I mitt fall är det ALLTID FÖR LÄNGE.

Har väntat sedan förra sommaren 2016.

När allt är klart vill jag ha höns,tänk att kunna plocka sina egna ägg.Det är en dröm jag haft,som jag hoppas på blir av om några år.


Kram

Carina



Av Carina - 16 juli 2017 19:15

Tre och en halv vecka kvar av min ledighet.Börjar nästan känna mig stressad.

Trivs jätte bra på mitt jobb,men trivs dubbelt så bra med att vara hemma.Har så mycket att fixa med.

Försöker att inte tänka på att över halva min tid av ledighet har gått.Försöker att njuta av varje dag.


I fredags var det dags att fixa nnaglar på bäde händer och fötter.I tio år har jag nu regelbundet gått på denna salong,med undantag för en gång.Borde nästan få el eloge av dom som trogen kund.Har även tagit dit vänner och döttrarna.

  


Tänk vad många fina vänner man får när man har hund.Så detta med hundtricket gäller ju inte enbart då man vill finna en partner.Utan även en vän.För tre år sedan var jag hem till Eleonore.Hon skulle para sin tik med en av hanarna jag fött upp.Det var hemma hos dom parningen skulle vara och ville då ha min suport.Tyvärr var jag inte så mycket till hjälp denna gång,då jag tror tiken inte var på rätt dag i löpet.Några dagar senare blev det parning och sex fina valpar föddes.Dom behöll själva en av valparna.Så på den vägen är det.

I dag är jag jätte glad att jag var med under denna parning,som inte blev av.För annars hade jag aldrig fått möjlighet att lära känna Eleonore.

I fredags var jag hem och fikade hos henne.Det blev go fika och en lång pratstund.

  

Så glad att jag har Eleonore som vän.Vi ses inte så ofta,men dom gånger det blir är värdefulla för mig.

 

Fick med mig böcker hem av Eleonore och nu är frågan vilken jag ska börja läsa? Någon som har tips ? eller ska jag köra ole,dole,doff...?


I fredags kom Isabella,Tim och Minou hem till oss på kvällen.Jag hade inte träffat Minou på två veckor.

  

Så det blev ett kärt återseende med pusskalas.Älskade lilla Minou,farmors stora lycka här i livet.

 

Stolt Menou som går med Vida.


I lördags morse gick jag upp klockan 4 på morgonen.BPH i Skutskär var inbokad sedan några veckor tillbaka.Jag och tre valpköpare till skulle dit.

  

Det var mycket intressant att se dessa hundar beskrivas.Den som var mest lekfull var tio åriga Hero.Och taxen som inte brukar äta så bra var den som var mest sugen på att få upp burkarna med mat.

Har nu fått fem hundar beskrivna i åldrarna 2 1/2 år, 3 år, 6 år och 10 år.

Jag är så otroligt glad att NI ställde upp med era hundar och kom.

Taxklubben bidrar med 100:- för varje hund som genomför BPH beskrivning och jag sponsrar mina valpköpare med 200:-.För Mynta som är min avelstik till två kullar betalade jag för hela BPH beskrivningen.

    

Och som extra tack för att dom ställde upp denna varma juli dag mitt i semestern fick dom en flaska att svalka sig med på kvällen.

Kom hem vid 17 tiden och möttes av Minou som undrade vad Rea och jag gjort hela dagen.Jag har väntat på dig farmor.Så söt så man smälter.

 


     

Vi grillade lite,mös i soffan och vid 22-tiden var det dags att lägga sig efter en lång dag.


 

I morse var Minou och jag ut för att ta en ros flukt.Den har inte slagit ut än,men snart hoppas jag att den slår ut och doftar så där fantastiskt gott.


  

Att spela fotboll är något som Minou tycker är jätte roligt och hon är grym på att hantera bollen.

      

 

Minou har hjälpt farfar att skruva altangolv och dom hann riktigt långt i dag.

 

Minou åkte hem till sin mamma och vi fick regn.Så nu hoppas vi på bättre väder i morgon och mer altanbygge.

Det har varit riktigt mysigt att ha Minou,Tim och Isabella hemma i helgen.Isabella börjar nu bli riktigt stor och magen börjar peka nedåt

  

Snart om drygt 4 1/2 vecka är det beräknad födsel.Hoppas då att allas emesterlediga barnmorskor är tillbaka efter semestern.Nu verkar det vara fullt på alla förlossningskliniker i Stockholm.Följer Jessica Almenäs på instagram som väntar sitt tredje barn och nu gått över tiden.Hon skriver följande -

Vilken dag som helst är det dags för mig att föda mitt tredje barn.

Det borde vara en av de största dagarna i mitt liv.En dag att se fram emot.Men istället är jag orolig och rädd för att inte få plats på något BB i närheten.Att skicka någonstans,till Västerås eller Eskilstuna kanske Finland i värsta fall.Blir kanske tvungen att föda i bilen eller hemma.

Detta är ju fruktansvärt.Vill inte politikerna att det ska födas fler barn ?


Avlutar detta inlägg med tänkvärda ord från en klok man.


Kram

Carina 






Av Carina - 12 juli 2017 12:15

SLUTA BLOGGA!!! Du är för gammal.

Ja dom orden fick jag som kommentar för några år sedan.Jag beslöt mig för att inte svara,utan raderade i stället kommentaren och bloggade vidare.

Jag gammal ? När är man för gammal ? Aldrig om du frågar mig. Man är aldrig för gammal för något, så länge man kan stå för det man gör och känner sig trygg i det man gör.

"Man ska inte gamla till sig" är ett ordspråk som Dagny Carlsson myntat.Ni vet hon som är 105 år och bloggar.

En riktig krutgumma.Lyssnade på hennes sommarprat på P1 som sändes i måndags.Vilken kvinna hon är.Fick sin första dator av sonen som ville byta ut sin dator och inte ville slänga den gamla.Gav den till sin mamma Dagny som då beslöt sig för at gå en datorkurs och börja blogga.Hon har levt ett slitsamt liv.

Lena på jobbet tipsade mig om sommarpratarna i P1,har tidigare aldrig lyssnat på det.Jag lyssnar aldrig kl 13:00 när programmet sänds, utan har laddat ner SR-Play appen och väljer själv när jag vill lyssna.Så det rekommenderar jag er att lyssna på.


Jag har aldrig haft Spotify,nej jag har ju mina CD skivor som jag är väldigt förtjust i och radion går ju varm här hemma och i bilen.Men när jag köpte min nya mobil så ingick Spotify i 6 månader.Så jag bad Isabella att hjälpa mig.

Har nu en egen spellista - Caruttan,och tycker detta är så fantastiskt bra.Nu blir det inga mer CD-skivor,tror jag.

Tänk vilket utbud på musik jag gått miste om.Detta känns ju väldigt lyxigt måste jag säga.


I går var jag hem och vattnade blommorna hos Gabriella och Nicklas som är på semester.På väg där ifrån åkte jag till Skogskyrkogårdens minneslund.Min mormor och morfar är spridda där någonstans.Vart vet jag inte,fick aldrig vara med.

  

Röda rosor till mormor och morfar fick det bli.Hade det blivit som jag velat skulle dom haft en gravplats.Det känns mer personligt än en minneslund.Samtidigt blir jag lite ledsen när jag ser gravplatser som inte har några blommor,eller där ljungen från i vintras är kvar.Det är ingen som har tid att åka till gravplatsen,sa man då morfar skulle begravas,och han vill bli spridd med vinden.

Så kanske det var,morfar och jag hade aldrig pratat om döden.För mig var morfar odödlig.

Jag var på semester med Kent, på Kanarieöarna när morfar dog.

Han låg på sjukhus för hjärtinfarkt,jag hälsade på honom dagen innan vi åkte.Jag mår bättre nu sa morfar.När du kommer hem från semestern är jag hemma i Högdalen igen.Lova det sa jag.Jag lovar det Carina, svarade morfar.

När vi varit på vår resa och skulle hem köpte jag en bukett papegojblommor till morfar och hans favorit after shave - Lagerfeldt.Jag bodde fortfarande hemma och när jag klev innanför dörren satt min mamma i trappen.Klockan var mycket så jag förstod att något inte stod rätt till.Vad har hänt morfar ? blev mitt första fråga.

Ja han har somnat in.Just då vid denna stund blev jag arg,arg för att jag inte fått vetat det tidigare.Varför har ni inte ringt mig ? Vi ville inte förstöra din semester fick jag till svar.Och det var ju klokt.

Men just då tyckte jag inte det.Jag hade velat ta ett sista farväl av morfar.Och varför sa han som han sa,att han skulle vara hemma i Högdalen då jag kom hem ? Frågorna var många och förblev utan svar.

Detta är i höst 30 år sedan min älskade morfar lämnade mig,vi stod varandra väldigt nära.Både morfar och mormor har varit dom som stått mig närmast.


Efter besöket på kyrkogården hämtade jag upp Isabella.Jag skulle följa med henne till barnmorskan för att få lyssna på "Kiwis" hjärtslag.

 

Allt var jätte bra.Han växer som han ska och hjärtat slog fint.Om cirka fem veckor är det beräknad födsel,längtar massor.Ett nytt liv med massor av möjligheter ligger i Isabellas mage.Så efterlängtad och redan så älskad   



Kram

Carina  



Av Carina - 11 juli 2017 11:15

Jag minns mina somrar som liten.Varje år tillbringade jag dom i Österfärnebo,två somrar blev jag ivägskickad som sommarbarn.

En hemsk upplevelse.Jag som var en mycket blyg och försynt liten Stockholmsflicka hamnade hos en bondfamilj.

Det kommer bli jätte roligt Carina,du tycker ju om djur.Ja visst gjorde jag det,men jag kände ju inte familjen jag skulle bo hos.

Min mamma hade inte körkort så jag fick åka med en arbetskamrat till henne och hennes man.Som liten var jag väldigt åksjuk,spydde ner hela baksätet,fastän jag fått åksjuketablett.Resan var hemsk,fick så mycket skäll av mannen för att jag betedde mig så illa,jag var ju bara åksjuk.

Väl framme hos familjen,tror det var i Sala trakten,så blev jag i stortsett bara avsläppt,Görel som mammas arbetskamrat hette och hennes man skulle åka vidare till sitt landställe.

Där stod jag med min packning,7 år gammal och luktade spyor.Familjen kom ut och tittade på mig som om jag vore något hemskt som katten släpat hem.

När dom familjen pratade om mig sa dom aldrig Carina,utan jag fick heta den där Stockholms ungen.

I två hemska veckor var jag där och allt jag minns från dom somrarna var en massa skäll.Jag hade enligt dom förstört tapeten vid sängen för att jag sparkade på den då jag sov.

Jag blev serverad kokhet choklad på morgonen som jag ombades att dricka på en gång.Det var omöjligt,minns hur jag brände mig på både läppar och tungar.Men dricka det skulle jag,så försiktigt sörplade jag i mig den varma chokladen och fick då skäll -SÖRPLA INTE!!

Jag var den hopplösa och enligt dom ouppfostrade Stockholmsungen.

Det jag inte visste när jag lämnade mitt sommarhem i Sala var att det skulle bli en sommar till där,året efteråt.

Men då sa man inte vart jag skulle när Görel och hennes man hämtade mig,så jag trodde jag skulle få vara hos dom,på deras landställe.Tyvärr blev det inte så.

Då fick jag minsann höra att dom varit tvugna att sätta upp ett skydd för att skydda tapeten vid sängen där jag sov,för jag förstörde så mycket.

När mina två veckor var över fick jag komma upp till Österfärnebo.Älskade den platsen,dit skulle jag minsann flytta när jag blev vuxen,för där fanns bara snälla människor.

Jag älskade att se min morfar sitta framför den röda rosbusken som prydde ena hörnet av huset.

Vi åkte fram till kiosken för att köpa kvällstidningen,min morfar och jag.Han var en STOR godisgris och vi åt godis i smyg,säg inget till mormor sa han.Och jag minns hur gott det var,att äta godis i smyg med morfar.

I bland när vi gick in på affären kunde han öppna en godispåse,men vad gör du morfar? så får man väl inte göra,sa jag till honom. Jo visst får man det,man måste ju provsmaka så jag vet om jag ska köpa det eller inte.


Jag har alltid varit väldigt förtjust i rosor,när jag ser en röd rosbuske så tänker jag på min morfar och kan nästan se honom sitta där i en stol framför busken.

På morfars begravning som var då jag var 17 år spelades - När rosor aldrig dör.För mig har den blivit morfars låt.

När jag var 25 år flyttade vi till ett radhus i Skogås,utanför var en rosbuske planterad,en med röda rosor.Men av någon anldening så ville jag inte ha den kvar.Så det första vi gjorde var att gräva bort den.Vet inte i dag anledningen,men den skulle bara bort.

Under alla år som jag bott hemifrån fram tills vi flyttade hit ut till huset i skogen har jag spart alla mina rosbuketter jag fått.Dom låg uppe på ett skåp,men då vi flyttade hit åkte alla ner i en svarsäck och slängdes.


Förra sommaren var jag till Cindy,hon trimmar mina taxar.Det var så vackert utanför hennes hus.Så mycket rosor, av olika sorter.Då bestämde jag mig för att nu är jag redo att köpa min första rosbuske.

Cindy hade en rosbuske som vi stod under,den klättrade över an spalje som blev till ett tak.

Lyssna,blunda och dofta sa Cindy till mig.Det var magiskt så fantastiskt härligt med bina som surrade och doften från rodorna.Här under sätter jag mig mig alltid när jag behöver varva ner sa Cindy.

Den sorten måste jag köpa - honungsros heter den.

Men förra sommaren var det stört omöjligt att få tag på den.I år har jag fåt tag på rosen och köpt mig fyra buskar som snart ska planteras.

  

 

Denna roskuske  - New Dawn köpte jag förra sommaren.Rosa blommor blir det på den och blommar juli-oktober.Så nu går jag här och väntar på att knopparna ska spricka och blommorna kommer fram så jag kan dofta på den.


  

Dovhjortar är så fina,framförallt dom prickiga.Jag sköt en i början av december,som var prickig.Skickade in mitt skinn och väntar nu fortforanade på att få det tillbaka.Ringde för en månad sedan och frågade hur han låg till ? Och om ytterligare en månad var det dags för honom att plocka fram mitt skin från frysen.

När jag i söndags satt på mitt pass vid veten för att spana efter vildsvin kom dessa dovhjortar ut.Och så även detta smaldjur-rådjur som jag lyckades fånga med kameran under hennes toabesök.Tyvärr kom inga vildsvin fram under tiden jag satt på pass.

  

I går var det äntligen dags att ge sig ut på PW rundan igen.Fick då se tre vuxna älgar och en rätt så nyfödd älgkalv. Två rådjur, en hare och tre grävlingar.Morfar sa alltid att man skulle ha äggskal i stövlarna om man mötte grävling. För dom biter tills det knakar och har man äggskal i stöveln så knakar det direkt och då läpper dom taget. Jag undrar om detta var något han hittade på eller om det faktiskt är så ?

 

Hann bara fota två av tre grävlingar.

  

Det är så roligt med alla vilda djur som finns runtomkring oss där vi bor.


 


Receptbloggen är uppdaterad >>>

 

Ljummen sallad med varmrökt lax,kapris och citron - åt vi igår,mums.



Kram

Carina




Av Carina - 9 juli 2017 20:00

Det stora samtalsämnet,hos dom flesta,som ingen kan göra något åt,men som alla har en åsikt om - VÄDRET.

Inte en dag som himlen varit blå från morgon till kväll.Undrar om den dagen kommer ? HOPPAS!!!


Vi har jobbat lite varje dag med altanen och kommit en bra bit.Vi jobbar inte så som man ska göra,med att lägga golvet först.Nej vi jobbar baklänges,och detta på grund av grannen.Men det blir bra,väldigt bra.

  

Vi har gjort i ordning för våra 22 tujor

 

22 tujor är nu planterade och kommer bli ca 7 meter höga.Det gick åt 48 säckar jord ā 40 l


 

Tanken var att bygga altanen jämsmed den andra,det är det som är gjort längst till vänster.Men vi flyttade ju in den en bit som ni ser.

 

Äntligen är brädorna under vår gamla altan på plats,tog bara fem år att få dit dom.

 

Vi har fått klart staketet runt nya altanen och om vädret är med oss så kommer golvet att komma på plats nästa helg.Så långt att vi kommit sedan sist.Allt tar sin tid,men det går åt rätt håll.


Förutom altanbygge har vi kommit ut i skogen en kväll (Kent två).

Jag var livrädd att jag skulle börja hosta,men fick endast några små hostatacker.

Jag hade två dovhindar hos mig och en envis bock som skällde på mig vid fyra olika tillfällen.Han vägrade att gå från platsen,stod kvar och skällde.Åt en stund och så skällde han igen.


       Klicka på bilderna så blir dom större.


När klockan var en bit efter 23 ropade jag på Kent i radion om han sett något,ja nu kom ett vildsvin ut.

Jag tog min kikare och spanade åt hans håll efter en stund och fick då se eldflamman ur bössan och sedan kom smällen - PANG! Rätt häftigt att jag spanade in honom i rätt ögonblick.Tog ur min bössa och efter vår konversation så gick jag bort till honom.

  

En galt blev det,vi tog rätt på den och åkte hem.Kom i säng strax innan kl 02:00



Jag är bättre i min förkylning,men hostan är seg,blir nog kvar ett tag till.Men det går åt rätt håll som tur är.


I fredags bakade jag Grekiskt bröd som vi haft till mer än en rätt.

   

 

Vi rökte räkor och hade brödet som tillbehör.

Kent åt det till frukost.Vi åt Hamburgare och hade brödet till

   

Vildsvinsburgare med grillat bröd och potatis/pommes.MUMS så gott.

I dag stekte jag brödet i olivolja och vitlök,åt det till hackad tomat,rödlök,salt och peppar.Grymt gott.Ett mycket användbart bröd måste jag säga.Köpte en färdig mix och tillsatte endast jäst och vatten. 


Kram

Carina

Presentation


Carinas Blogg

Gästbok

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Vädret


Skapa flashcards