Helgen blev inte riktigt som jag trodde,eller hade tänkt mig.

Men trots inställd jakt så blev den bra ändå.Det blir ju vad man gör det till   

Har pratat med en vän nyligen om just inställd jakt.Ett Stockholms fenomen tror jag.

Att jaga runt Stockholm är dyrt,det vet vi alla.Arrendet ligger runt 15-20 tusen per år.

Det är många som står utan mark att jaga på och så finns det dom som batalar dessa skyhöga summor och knappt jaga.

Då blir ju priset per jakt väldigt högt och frågan är då om det inte lönar sig att köpa dagjaktkort och lämna sin plats dom som verkligen vill jaga ?

Har då inte hört att jakterna ute i landet har lika få deltagare som här uppe runt Stockholm.

I mitt förra jaktlag var vi 17 och i snitt 3-5 personer per jakttillfälle.

I går var jag bjuden till Anders på Ornö för att jaga.Var där förra året med.Gubbarna i jaktlaget är så rara och jätte glada att jag kom och sa vid flera tillfällen att jag var välkommen ut till dem igen.

När jag gick efter en grusväg kom en bil,i bilen satt en äldre dam.Hon vevade ner rutan och sa -Åh vad roligt att se en kvinna i  jaktlaget,det gköldjer mig verkligen.

Jag är bara gäst,men tack snälla ni svarade jag.

Nora och Diza fick jag och skötte sig riktigt bra.Tyvärr blev inget skjutet,men de bjöd på fina drev med vackert drevskall.Förutom bra jakt så hade vi samkväm runt elden,där gubbarna berättade olika jakthistorier.Några la nog på en del på sina historier,men vad gör det, dom bjöd mig på ett och annat gott skratt.

Så i dag blev det ju då inställt.

Visst kan jag åka ut och släppa taxarna själv.Men jag är ny i detta jaktlag.Känner mig osäker på marken.Det finns rätt så trafikerade vägar där viltet kan springa över och då är det rätt skönt att vara åtminstonde en till.

Har inga problem med att vara själv i skogen,och visst är det en möjlighet att kunna få gå själv i skogen.Men när jag släpper hund,vill jag gärna ha sällskap.Är ny som jägare och kartor är inte min starka sida.Har en förmåga att snurra till det och gå vilse.

Skickade ett sms till Minous mamma i morse, för att fråga om jag fick låna henne några timmar.

Vilket jag fick.

Så vi gick runt i olika lekparker i Vårby gård.Jag bodde där som liten,så det var riktigt roligt att se hur det ser ut i dag.Minou och hennes mamma bor i Vårby gård.

Bäckgårdsvägen 15 växte jag upp i från 1 år fram till 14 års ålder,i två olika lägenheter,men i samma hus.

Försökte få Minou att kasta löv,vilket inte är det lättaste med små händer.

Vi gick även ner till Vårby badet och tittade på fåglarna innan vi gick upp till centrum för att äta lunch.

En riktigt bra söndag blev det med mitt älskade barnbarn som får mig att må så bra och bli så glad.

Receptbloggen  är uppdaterad med två nya recept.

Kyckling >>>

Älgkalvfärbiffar >>>

Kram

Carina