Lyckliga gatan - har ni sett det programmet på tv 4 ? Om inte så gör det,så bra och i går så tårgripande.

Louise Hoffsten öppnar upp sitt hem för Beri från Upplands Väsby och deras världar kolliderar när de ska försöka tolka varandras låtar. Det visar sig snart att de både har en stor sorg i bagaget. Beris mamma gick bort när hon var ung och Louise kanske kan hjälpa henne att hantera sorgen.

Beri framförde sin låt så otroligt fint och bra.Tårarna bara forsade ner för min kind.

Lyckliga gatan >>>

Alla har vi något i vårt bagage som tynger oss,eller gör oss ledsna,även om det inte alltid syns på utsidan.

En del har små saker,andra stora.Vissa är lättare att hantera och andra betydligt svårare.

Det är viktigt att man möter alla människor med respekt och förståelse.

Inte tar varandra förgivet eller ställa för höga krav.

Vad kan man ställa för krav på sina vuxna barn.

Flyttlasset har gått i olika omgångar.Ditt barn har lämnat dig – för gott eller tillfälligt. Han/hon blir aldrig ditt lilla barn mer. Du blir aldrig viktigast mer.

Att vara förälder till ett vuxet barn är att stå i bakgrunden. Barnet själv ska stå främst nu – hitta sin egen väg, göra sina egna val. Kanske vill han/hon ha dina råd, kanske inte. Nu har du inte längre rätt att lägga dig i hans/hennes liv. Rätten att lägga sig i hör ihop med ansvaret och nu har du inte längre något ansvar.

När vi släpper våra barn fria och verkligen i ord och handling visar dem att vi inte tänker lägga oss i deras liv, visar vi dem att vi litar på dem. Att vi tilltror dem att hitta sin egen väg och göra sina egna val. När de känner vår tilltro i ryggen är det till hjälp för dem, det ger hopp och mod. Därför väcker föräldrars ängslan och oro ofta så stor vrede hos barnet – du litar ju inte på mig!

Jag tror det är bra om man kan stå bakom sina barn, i både bildlig och bokstavlig betydelse de första vuxenåren.

Att finnas där, om man skulle behövas – men också hålla sig i bakgrunden. Att följa, på behörigt avstånd. Men sen är det dags att släppa taget på riktigt!

Att få följa sina vuxna barn på deras väg är en otrolig gåva. Det följer så mycket med den utöver glädjen att veta vad som händer barnet: Att kanske få bli mor- eller farförälder.

Att finnas där,om man skulle behövas-men om dom nu inte vill att man ska finnas där.Hur gör man då ?

Jo man backar,och håller sig i bakgrunden.Men det är inte alltid lättaste eller det bästa alternativet.

Svårt att vara förälder.

Kram

Carina

Då var denna helg snart slut.Har haft en skön helg och fått väldigt mycket gjort.Ibland är det rätt bra med dåligt väder.

Eller dåligt väder är lite dumt att säga,för alla väder har ju sin funktion för naturen och för mig inomhus.

Isabella har varit här hela helgen och jag tror hon tycker helgen blev riktigt bra.I går kväll hade vi dukat upp med ostbricka,skagen och Moet -Eurovision 2016 skulle vi se tillsammans.

Mysigt att få ensam tid med äldsta dottern.Vi såg alla bidragen men hade ingen favorit,så vi la oss innan röstningen började.Ingen av oss är kvällspigg.Och resultatet gick ju att läsa i mobilen så fort man slog upp sina blå.

I dag var jag till Hanna som fixade pälsen på Rea,så nu är hon riktigt fin.

På vägen hem stannade jag till hos Peter och Helen för att hälsa på deras valp - Izidor.

Man blir ju valpsugen då man träffar en sådan goding. Men han måste ut varje natt 2-3 gånger och då är man rätt glad att slippa just den biten.

Jag älskar mina promenader med hundarna.Har nu hittat en längre runda som jag försöker att gå så ofta jag kan på kvällarna. Denna vecka blev det fem gånger.Det tar cirka en timme och då är det PW med tre hundar.

Promenad är en motionsform som inte kräver någon gymnastiksal,den är ett recept utan medicin,ett bantningsmedel utan diet, ett skönhetsmedel som inte finns i någon affär,den är ett lugnande medel utan droger,en terapi utan psykoanalytiker,en ungdomskälla som inte är en myt.

En promenad är en semester som inte kostar ett öre. Så promenera mera.

Tror att många skulle kunna slänga sina lyckopiller och sömntabletter om dom bara tog en promenad.

Nu är det ett mycket bra tillfälle att starta när årstiden är så fantastisk.

Gullvivan är ett barndomsminne för mig.Minns hur ledsen jag blev när morfar klippte gräset och alla gullvivor åkte med.Jag hade fullt upp med att hinna plocka dem innan morfar kom med gräsklipparen.

En räddare i nöden...

När vi tittade på hus så var ett av kraven-en öppen spis.Och det är jag så tacksam över kalla vinterdagar och råa vårdagar som idag då strömmen går.Vi hade två strömavbrott efter varandra och som tur var hade vi även ved hemma.Förra året var det så kallt på midsommarafton så vi eldade även då med,hoppas det blir varmare i år.

Måste bara visa er vilken rar dotter jag har,fick detta sms nu.

Nu väntas en ny vecka med nya promenader.

Kram

Carina 

Otursfågel är nog mitt förnamn,undrarvad jag ska heta i efternamn ???

Två tikar var parade och båda gick toma...

Mycket märkligt tycker jag.Men det är första gången det händer mig på alla 18 år.Bara till att ta nya tag vid nästa löp.

Så synd bara för alla valpköpare jag hade,båda kullarna var sålda med råge,om det nu hade blivit några...

Förutom toma tikar så har vi haft magsjuka hundar och tyvärr även förlorat en hund.

Vår älskade Diza- "Dizel Doris" som hon även kallades för ibland.Diza blev 11 år och får nu jaga tillsammans med sin mamma och mormor på Dianas stigar.

Intensiv vecka och inte myggfritt längre.

Måndag - arbetsdag i jaktlaget.Kent hade snickrat i hop ett jakttorn som skulle placeras ut.

Vi högg ved och städade boden.

Tisdag-nästa jakttorn till Kents andra mark skulle levereras.Tungt som FN men nu står den på marken,jag orkade inte placera ut den så jag hoppas på några starka män som kan hjälpa Kent.

Onsdag-Damskytte,hagel och lerduvor.Hur svårt kan det vara ? Skitsvårt om du frågar mig.Är totalt värdelös på lerduvor.Men kämpar på och sköt i alla fall 50 skott.

Torsdag-ner till skjutbanan för att skjuta på Bjönpasset.

Fredag- Kent har rest bort över helgen med sitt jobb.Isabella ville komma och hålla mig sällskap,fastän jag förvarnade henne om att jag hade mycket att fixa med.

Lördag- startade morgonen med go frukost

Sedan blev det STOR STÄDNING.Hann inte med hela huset,men det finns ju kvar till en annan dag.Städade i fem och en halvtimme.Tvättade fönster,dammade och skurade golv,slängt en massa och ställde saker på rätt plats.

Därefter blev det långpromenad med hundarna.

Nu ska vi snart bänka oss i soffan,Isabella och jag, Eurovision på TV,om vi nu orkar hålla oss vakna ?

Receptbloggen är uppdaterad med fyra nya recept >>>

Man kan ALDRIG viska till någon

"Jag älskar dig"

för ofta.

Trevlig lördags kväll.

Kram

Carina

Vilken fantastisk långledighet jag haft.Vädret har levererat och familjen har umgåtts.

I torsdags kom Gabriella,Isabella och Tim hem till oss.Vi åt middag och dom sov kvar.

Det blev grillad vidsvin med en rödvinssås och ugnsrostad potatis.Till efterrätt blev det pannacotta med en sås av mango och hallon.

På fredagen hade vi planerat in att fira Isabella en dag i förväg.

Hon hade ingen aning om vart vi skulle,mer än att ta med sig bikini.

Det blev en riktigt skön SPA dag på Djurönäset med massage,bubbel och god lunch i solen.

På vägen hem hämtade vi upp Minou.

Isabella och Minou tillsammans = mycket bus och massa mys.

Dom är så fina tillsammans.

Isabella är faster till Minou och jag är säker på att den dag Isabella får barn kommer Minou att busa med det barnet lika mycket.

Tur vi har stor gräsmatta så det finns utrymme för olika aktiviteter.

Tims hund Milton fick också vara med.En riktigt cool kille.

Det blev grillad rådjursfile med klyftpotatis och vitlökssmör till middag.

Isabella hade önskat sig en kladdkaka så jag gjorde en och toppade den med kolasås och jordnötter.

Riktigt god.

Ungdomarna sov kvar till lördag,förut Gabriella som skulle upp och jobba.

Lördag morgon åkte Isabella och jag till Haninge för att få både snygga händer och fötter.

Sedan fortsatte hon sitt firande på annat håll.

Kvar hemma hos oss var Minou.Vi hade lånat henne till idag söndag.

Det är så mysigt när barnen/ungdomarna kommer hem och vill umgås med oss.

Lite roligare att laga middag till fler än bara mig och Kent.

Det är så härligt att se henne strosa runt här hemma på tomten.Som en kalv på grönbete,fast mycket sötare.

Hålla handen är något Minou tycker är mysigt och alla dessa spontana kramar man får - Farmor kramas säger hon och sträcker ut sina armar.Så go hon är mitt älskade barnbarn.

Nu är Minou hemma hos sin mamma igen och jag hoppas det inte dröjer alltför länge tills vi ses igen.

Receptbloggen är uppdaterad med tre nya rätter.Se här >>>

Med denna vackra bukett (som Isabella fick av Tim) säger jag nu God natt.

Den som inte är beredd att förlåta andra förstör den bro han själv en gång måste gå över.

Var rädd om varandra.

Kram

Carina

Då har det hunnit blivit månadsskifte.Vilket innebär at man ska lämna det som inte gick bra förra månaden bakom sig och sikta på att Maj månad blir bättre.Men jag anar att det inte blir så vilket jag får svar på det i morgon eftermiddag.

I fredags var vi på Niklas Strömstedt - Storhetsvansinne på Hamburger Börs.

Sara på min skola är med och i showen,spelar och sjunger tillsammans med Niklas.Hon hade bjudit in oss personal till kvällens föreställning.Jag tog med mig Kent och vi åt en tvårätters middag innan.

Jag gillar ju svensk musik väldig mycket och sjunger mer än gärna med.Lite trist att Niklas hade tagit efter Tomas Ledins show,med att ha en annan person som skulle vara han själv som ung.Exakt så hade även Tomas Ledin.

Jag skulle känna mig rätt pinsam som artist om jag härmade någon annan med nästan exakt samma show.

Förutom det så sjöng han bra, och JA jag kunde sjunga med i alla låtar   

Han verkar vara väldig kär i sin fru-Jenny.Mysigt med män som pratar så gott om sina fruar och får dem att låta helt fantastiska.Undrar hur det låter när min man pratar om mig ?

I söndags hade vi bokat in att åka upp till Almunge Roslagens Jakt & Vilt.Det var dags att låta Tezz och Jasny skälla av sig lite på vildsvinen.

Fick tyvärr ingen bra bild på Tezz och vildsvinen.

Detta är ju helt perfekt att man kan åka och träna sin hund på vildsvin.

Det finns även ett älghägn.

Samt ett björnhägn.

Jag önskade att det fanns hägn för taxarna att träna i,men det finns inget.

Dom ska visst starta gryt träning,men jag vill ha mina taxar ovan jord.

Lite senare på kvällen åkte vi ut till Kents jaktmark för att spana efter bäver.

Men såg ingen.

I  måndags hälsade jag på Gabriella och vi tog en promenad runt Årsta viken.

Vi stannade till vid en uteservering och tog oss ett varsitt glas rosé.

Tänk att man har så stora barn nu,helt otroligt.Jag är så glad att jag blev amma så tidigt att jag nu har möjlighet att umgås med dem och inte känna mig lastgammal i deras sällskap.

Receptbloggen är uppdaterad med nya recept.

Ta dig en titt här >>>

Nu är det en arbetsdag kvar sedan väntas fyra dagars ledighet som lovar sol och värme.

Kram

Carina

Fredagen var efterlängtad. Har varit en tuff vecka med en rejäl förkylning som nu långsamt börjar ge med sig.
Har haft lite galna tankar senaste dagarna.
Jag tycker ju väldigt mycket om att laga mat och fick mer inspiration efter kursen hos Dollan.
Tänk om man skulle börja laga luncher till jaktlag.
Vet ju själv hur hungrig man är när man jagar och tänk dig att vid lunch komma till ett dukat bord.
Vore det inte toppen ?
Men vilka jaktlag skulle vilja köpa denna tjänst ?
Och hur försörjer man sig året runt på detta ?
Många tankar och funderingar.

Du och ditt fotande!!!
Får jag ofta höra. Måste du ta kort på maten ?
Ja det måste jag svarar jag.
Lägger ut bilden på instagram och bloggen. Och kan ni tänka er det gav resultat.
Min middagsbildsbidrag blev en av vinnarna i en instagramtävling.
Så nu väntar jag på mitt pris.
Nu kommer jag fortsätta fota mina matätter med förhoppning om att kanske vinna igen.


Kram och trevlig fredag
/ Carina

Mitt bidrag i tävlingen.

Jag minns när jag fick frågan om jag hade Facebook,nej du det är inget för mig.Mina barn har det men INTE jag.

Sånt trams...

Min man tillhör gruppen VÅGA VÄGRA FACEBOOK!!!

Själv var jag inte sämre än att jag ändrade mig och nu är jag fast.

Det har liksom blivit som en drog,helt galet,men så roligt.Man har kontakt med vänner och folk man inte känner,men som man delar intresse med.Och hur roligt är inte det ?

Jag har ju ingen bästis,tyvärr,men väldigt många "ytliga vänner".Och det är ju riktigt roligt när man träffar dessa facebook vänner.Det är som med kändisarna på tv,man tycker att man käner dom,men egentligen gör man inte det.

Och frågan är hur många av sina facebook vänner skulle man vilja vara vänner med,om man verkligen kände dom väl ?

Jag brukar plocka bort en och annan vän ibland.

Så detta med sociala medier är superkul. Själv har jag bara denna blogg,facebook och intsagram-Caruttan.

Skulle försöka mig på twitter,men kom aldrig igång.Men man vet aldrig,snart kanske jag är där jag med.

Att få likes är ju superkul.

För det är väl därför vi lägger upp bilder,incheckningar och skriver status.

Får man inte tummen upp hemma så får man det på sociala medier och är det inte fantastiskt så säg.

I går var jag ute med min kamera för att spana efter vildsvin,men fick istället se sju älgar.

La ut lite bilder blandannat på -Sveriges djur,natur och frilufsliv.

Och kan ni tänka er att   gilla knappen har fått hela 685 klick.

JÄTTE,JÄTTE roligt för en amatör fotograf som mig.

Det var inte bara jag som gillade dessa bilder utan 685 personer till.

Och vet ni vad,jag hade inte ens tänkt lägga ut en,endaste bild från början.Men nu är det gjort och jag fick min bekräftelse på att andra också gillar det jag gör.

Men hur fick man detta behov(bekräftelsen) mättat då man själv var ung?

Då fanns ju inte internet eller mobil.

Då fick man i bästa fall ett handskrivet brev eller en lapp men några kärleksfulla ord eller bara ett hjärta.

Idag nöjer vi oss med en tumme upp.

Frågan är vad nästa generation kommer att nöja sig med.

Undrar vart vi är påväg ?

Vi får verkligen vara glada för att vi får tummen upp och glada kommentarer,då det förekommer mycket mobbing och elaka ord på de sociala medierna.

Hata hat

Kram

Carina

Jag hade väl adlrig kunnat tro att en så liten människa skulle kunna ta en sådan plats i mitt hjärta. Mitt älskade lilla barnbarn som  jag längtar efter så fort vi sagt hejdå till varandra.

I fredags hämtade Kent  Minou på förskolan vid halv två.Vi skulle ha henne hos oss till lördag eftermiddag,men jag ville ha kvar Minou till söndag eftermiddag.Det gäller att passa på när man kan.

Fredagen bjöd på fint väder så vi passade på att vara ute.

Isabella kom också hem till oss i fredags,och så här såg det ut i soffan på fredagskvällen.

Minou myser med faster-Isabella.

Mycket spring i benen,som en kalv på grönbete.

Minou ville gå i skogen med Isabella.

På lördag förmiddag krattade vi och körde iväg löv med skottkärran.Minou hjälpte gärna till.

  Innan vi lämnade Minou hade vi lovat henne att stanna till vid Huntyards & Berras för att titta på fiskarna.

Denna gång hade Minou turen att även få mata dom.

Receptbloggen är uppdaterad med nya recept >>>

Blandannat denna goda älgstek som jag fick inspiration av Dollan i torsdags.

Den här bocken går runt vårt hus om dagarna.Åh vad jag önskar att jag hade jaktmark med vårbock på.

Känns långt till 16 augusti.

Visst är den söt.

April väder !!!

I dag haglar det till och från hos oss.Nu vill jag ha mer stabilt vårväder.

Men april är ju april så det är bara att gilla läget.

Kram

Carina